Absolut. Kom gärna med förslag på någon lämplig bild som är CC. (Kanske dags för mig att fixa bild till mitt egna konto också med detta konto används mest för att svara på saker som rör @hogskolepolitik.bsky.social).

Jag gör en annan bedömning eftersom två punkter nämner forskning respektive akademisk frihet.

Politiskt tror jag det finns en poäng att vinna striden om produktivitetsavdraget först istället för att fokusera på hela systemet. Frågan är svår nog utan att göra den ännu mer komplex. Så bra motion och yrkanden! Sen pratar jag gärna mer om systemet men det görs sig nog bättre IRL.

Med tanker på att bara produktivitetsavdraget är underdiskuterat så är det nog dumt att bredda diskussionen till de andra delarna.

När vi räknar på urholkningen inom högskolan så förklarar produktivitetsavdraget inte hela skillnaden mellan uppräkning och kostnadsutveckling. Det händer därmed något i de andra delarna av pris- och löneomräkningen. Jag har dock inte hittat exakt vad det beror på.

Håller med och formuleringen ser bra ut utifrån att det är fokus. Det gör också att yrkandena får ett rimligt omfång. Det jag vill skicka med är att fokus på ”bara” produktivitetsavdraget gör att eventuell annan urholkning i systemet inte tas i beaktning i reformen.

Punkt två skulle kunna ta med reform av hela pris- och löneomräkningen för att täcka in eventuella problem som uppstår pga systemet utöver produktivitetsavdraget. Det är dock inte nödvändigt då motionen täcker det mest avgörande.

Det viktigaste är med. Bra! Det finns förmodligen andra problem med pris- och löneomräkningen, särskild för myndigheter som inte är lärosäten, men det stora problemet är produktivitetsavdraget. Jag har heller inte lyckats bekräfta mina hypoteser så kan tyvärr inte ge ett bättre svar just nu.

Pratar om högskolepoltik. Det korta svaret är nej och nej.

Rimligt. Jag är själv osäker ibland.

Obs! Inte från Almedalen.

Inte vara mitt efternamn som är svårt.

Smartaste jag sa(?).

De studier jag sett bekräftar din upplevelse. Dock inte sett någon ny på denna sidan av pandemin så vet inte om läget förbättrats. När jag satt och bearbetade fritextsvar på kursvärderingar så var män inte skonade, men det betyder förstås inte att kvinnor inte fick värre svar.

Jag har tagit fram statisk för att synliggöra hur många som har tidsbegränsade anställningar på våra lärosäten. Det går även att se uppgifter för specifika lärosäten och anställningskategorier för den som är nyfiken på detaljerna.

En ny utredning är förhoppningsvis en bra grund för resursförstärkningar men till exempel senaste resurstilldelningsutredningen hade tydliga direktiv om att förslagen inte fick vara kostnadsdrivande. Med tanke på utvecklingen och läget så får man hoppas något händer snart.

Ja, men tekniskt sett behovs det inte något nytt resurstilldelningssystem för dina förslag (som hade gjort stor skillnad). Det går att göra inom nuvarande system i samband med budgetpropositionerna. Kanske att det hade varit bra med en utredning för en riksdagsbindning om produktivitetsavdraget.

Jag ska ha det i åtanke när jag läser. Är det något särskilt du är intresserad av eller är allt med denna ingång intressant? Det kommer en rapport inom kort från (med koppling till?) facken i industrins produktivitetskommission som i alla fall innan den är släppt verkar intressant.

Det finns mycket att säga om att finansiera lärarledd tid genom färre studenter men det är i alla fall en finansierad reform. Problemet med S-studenters förslag är att de inte presenterar ett motförslag. Till exempel så löser ett nytt resurstilldelningssystem inte finansieringsfrågan.

Ny nivå i akademiska hus-debatten just dropped.
www.svd.se/a/al005E/reg...

Nu föreslår du saker som gör skillnad och kostar pengar. Regeringsuppdrag kan göras inom UKÄ:s nuvarande budget.

Uppoffringarna man gör för föreningsdemokratin.

Blandade känslor kring att jag snart (förhoppningvis) blir vald till mötesekreterare under en kongress istället för att fira Beaujolais Nouveau.

Eftersom jag är nyfiken så är jag tacksam att det är enkelt att begära ut data från UHR. Många studenter på de berörda utbildningarna har höga gymnasiebetyg. Minst 1/3 av studenterna blir dock antagna i annan kvot än betyg så det finns en del studenter med ”lägre” gymnasiebetyg.

Artikeln om studenters läsande visade ännu än gång att urval till högre utbildning är svårt. Artikeln ger bilden att alla har höga betyg på de berörda utbildningarna. Nedan ser vi fördelningen för betyg för alla antagna på en av utbildningarna HT23, oavsett vilken kvot de kom in på (tex via HP).

Grafen är delvis en förenkling eftersom lärarutbildningarna idag inte är samma som 1994. Skillnader mellan lärarutbildningar idag och över tid påverkar dock inte den övergripande trenden för resurserna.

Bonusmaterial: graf över den totala ersättningen, i fasta priser, för en (exempel)student som genomgått en grundlärarutbildning.

Det är mitt konto. Här är det främst en back-up ifall den där andra plattformen skulle försvinna.

Skönt att få vädra denna viktiga åsikt på här med. Här kommer också en av mina bästa memes om min relation till direktiv och nyheter.

Lägg ut direktiven samtidigt som nyheten!