En hel del personer som ses i skoldebatter är väldigt vältaliga och kreativa när det gäller att beskriva varför deras meningsmotståndare är fel ute, men deras egen ståndpunkt kan sammanfattas i plattityder som att det är viktigt att se alla elever och barn är underbara.
Jag får så svårt att bestämma mig om jag ska gå på en skolprofils vajb eller vetenskapliga studier om inlärning.
”De säger kunskap. De menar lydnad.” Vilket praktexempel på ideologisk teater där han försöker måla upp kogvet som en evidensdoktrin med totalitära maktambitioner.
Man kan tycka vad man vill om den här debattartikeln. Personligen så håller jag med om många av poängerna - men jag skulle nog ha uttryckt mig mindre spetsigt.
Hur som helst: jag tänkte i tråden nedan ge exempel på vad skribenten får ta emot i kommentarsfältet.
www.vilarare.se/nyheter/vi-l...
Man måste fråga sig vilken sorts personer det är som (generellt) gör karriär inom skolan - och exempelvis hamnar på våra skolmyndigheter.
Jag tror sällan det är dem som har varit kritiska mot alla pseudovetenskapliga trender som har genomsyrat svensk skola.
www.vilarare.se/nyheter/skol...
Kan du bli en uppskattad och flitigt anlitad skolprofil? Gör testet idag!
1. Jag tänker på digitaliseringens möjligheter minst en gång om dagen.
Det där är så skevt. Tänk dig motsvarande inlägg från någon som står på den andra sidan hävda att den genuint relationella läraren var ett ideal som Mussolini och fascismen strävade efter.
Jag var för en reglering av lärares undervisningstid eftersom det skulle kunna skapa en hållbar arbetssituation och välplanerade lektioner, men sen läste jag att det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna bli lidande och nu vet jag inte vad jag ska tycka längre.
Viktigt och intressant samtal om pedagogiska trender och myter - alla som arbetar inom skolan borde lyssna.
open.spotify.com/episode/0XWw...
Skriver hon i lärarfackets tidning.
Samtidigt som hon säljer fortbildningsföreläsningar under eget företag.
Kritik mot ett överdrivet fokus på ”relationer” inom skolan (som man antingen kan hålla med om eller inte) flyger över huvudet på specialpedagogisk superhjälte - som får det till ”elevhat”.
Om den här yrkesgruppen vill vara relevant så måste de nog börja försöka förstå lärarkårens frustration.
Om ni vill göra en helt gratis men väldigt värdefull sak för Balans: följ det här kontot på LinkedIn. Ni måste inte svärta ner ert varumärke genom att dela mina inlägg men det är bara på LinkedIn det går att tvinga ut lobbyn i det öppna samtalet.
I min yrkesutövning har jag kommit i kontakt med den här rapporten och den är något av det mest tveksamma jag sett. Vi som jobbar i skolan måste bli bättre på att vara källkritiska när vi ställs inför pedagogisk forskning. Det här är ormolja.
Magister Nordströms nya projekt: halvtimmeslånga digitala ”coachning-samtal” för 599kr.
Yes. Viktigt att ”heja på den som vinner” inom skolutvecklingsbranschen så det kommer nog bli rätt mycket av det som du skrev eller let bygones be bygones.
Det kommer bli spännande, om vi kommer dit, med en saklig och kritisk diskussion om hur den progressiva utformningen av undervisningen hämmar inlärning.
Många missuppfattningar som dyker upp bland kritiker nu när kogvet diskuteras. Kunskapen om ”hjärnan i klassrummet” är kall, mekanisk, omänsklig osv.
Från ”Why dont students like School?” av psykologiprofessorn Willingham. Kogvets fokus handlar om minnet bärande roll för inlärning. Hur läraren är som person är fortfarande upp till läraren.
Viktigt att vara sansad, professionell och yadi yadi. Men skulle jag få skaka hand med Sweller hade jag förmodligen aldrig tvättat händerna igen.
För den som är nyfiken på vad undervisning på kognitionsvetenskaplig grund innebär kan jag inte nog rekommendera det senaste avsnittet av Kennet Fröjds podd "Fröjds Toolbox" där han lyckats samla Dylan Wiliam, John Sweller, David Geary och Kate Jones till ett rundabordssamtal.
Genom att använda uttrycket ”nå målen” cementerar myndigheterna uppfattningen att kunskap är något enkelt och avcheckningsbart. Ungefär som att kryssen i lärplattformen, vilka visar att det gjorda faktiskt är gjort, kan säkerställa måluppfyllelsen. www.vilarare.se/nyheter/kron...
Jag fick möjlighet att medverka i podcasten Kornhall & Netz och prata lite om min gamla debattbok men också om AI och kognitiv belastningsteori. open.spotify.com/episode/2tHd...
hamnar i liknande dilemma.
exponering hade börjat bli en verkningsmekanism - med mkt tolkningsutrymme - där alltfler hävdade att det fanns i deras insatser.
Han ville istället betona exponering som en planlagd metod för att särskilja det från annat. Kan tänka mig att lärarledd undervisning - visserligen samlingsbegrepp -
Tack för tips! En intressant diskussion om teknik och metodik i undervisning utan att för den skull bli manualiserande. Finns en parallell här till inlärningspsykologin. Min programrektors sista bok handlade om exponering i psykologisk behandling. Han skrev den för att han var kritisk till att
Tack! Intressant och bra med svensk studie. Sparar denna. Råkat på liknande slutsatser när jag läst om kognitiv belastningsteori. Som denna www.sciencedirect.com/science/arti...
Sedan 2016 är det obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd avsett att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling. Problemet är att bedömningsstödet enligt flera studier brister i träffsäkerhet. Vissa studier tyder t.ex.>
Det är omöjligt att göra något åt geschäftet inom skolan. Folk vill ha Troed Troedson, Magister Nordström, Maria Wiman & vad de säljer. Det spelar ingen roll det inte finns vetenskaplig backning för deras påhittade metoder utan tvärtom att elever riskerar fara illa långsiktigt.
