Lärare inom AcadeMedia ber sina chefer sluta använda dem som slagträ i debatten, särskilt när användandet bygger på vinklade/felaktiga tolkningar av undersökningar. BAM!
www.altinget.se/artikel/skol...
Posts by Henrik Widaeus
Jag gillar verkligen de vitala samtal som pågår nu om att undervisningpraktikens behov kan vara annorlunda än forskningen om densamma. Det är på tiden! www.skolaochsamhalle.se/tavlan/agnet...
Barnen fyller i till exempel hur mycket nedstämdhet och oro de känt, vilken prestation de tycker sig ligga på och de skattar hur de och klassen fungerar socialt." www.aftonbladet.se/kultur/a/0Vn...
"Edaider Wellbeing är en digital plattform som skördar data från tusentals skolbarn och som ägs av mäktiga företagsintressen, som skolkoncernen Academedia. Plattformen används olika på olika skolor men det är tänkt att elever ska självrapportera sitt mående varje vecka. >>
Vi borde prata mer om ambitionen med detta numera nerlagda projekt (?). Vilka lärdomar kan vi dra? Hur samspelar det med andra narrativ av så kallade framtidsforskare och förändringsledare? >>
www.aftonbladet.se/kultur/a/0Vn...
Ladda ner fritt som pdf eller epub.
Författare: Tim Surma , Claudio Vanhees , Michiel Wils , Jasper Nijlunsing , Nuno Crato , John Hattie , Daniel Muijs , Elizabeth Rata , Dylan Wiliam , Paul A. Kirschner
link.springer.com/book/10.1007...
Är användningen av Legimus ett sätt att avgöra om fler högskolestudenter än tidigare är svaga läsare, eller handlar det mest om att man prioriterar bort inköp av kurslitteratur?
www.biblioteksbladet.se/nyheter/var-...
Vad tror du händer när det presenteras omfattande evidens att analoga lärmiljöer (med få spår av Netflix & lite handscans - jmf digital närvarokoll) är överlägsna när verklighetens elever lär sig grundläggande kunskaper/förmågor - att läsa, skriva, räkna, öva uppmärksamhet och relationellt kunnande?
Framtidsanalytikern anser att skolan, precis som många andra organisationer, har fastnat i ett tankesätt från industrialismens tid. Han menar att skolan behöver omvärdera sin roll och anpassa sig till dagens samhälle för att bli en verkligt lärande organisation.
På samma sätt menar han att skolan bli mer effektiv genom att samla in data om elevernas beteenden och anpassa undervisningen därefter.
Det händer ibland att framtidsanalytikern jämför skolan med livsmedelsbutiker som använder data från självscanningskassor för att optimera butikens layout och produktplacering.
Ibland används exempel som Spotify eller Netflix som organisationer som är framgångsrika just för att de är lärande organisationer. Spotify och Netflix samlar in data om hur deras tittare använder deras tjänst och använder den informationen för att skapa innehåll som folk vill se.
Ibland jmf han skolan med en vårdcentral och säger att en lärande vårdcentral inte bara skulle dela ut kunskap om sjukdomar, utan också lära sig av sina patienter och deras vardagsliv. Han menar att skolan borde fokusera på att förstå eleverna och hur de lär sig, snarare än att bara leverera kunskap
En helt vanlig framtidsanalytiker eller förändringsledare menar att skolan inte är en lärande organisation. Han (det är ofta en han) anser att en lärande organisation är en organisation som lär sig saker, inte en som bara lär ut saker. >>
>>
Här nedan ett citat ur texten som handlar om den mycket märkliga idéen där man vill se en förskjutning från planering av undervisning till planering för lärande. data.riksdagen.se/fil/24B42258...
Historien om skolans digitalisering är intressant att följa: Utbildningsutskottet beslutade den 22 oktober 2015 att ta fram en översikt av forskningsrön och andra resultat inom området digitaliseringen i skolan och dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. >>
Vi får hjälpas åt med det skiftet.
När jag prövar i områden jag behärskar hittar jag ofta rena felaktigheter, och när jag prövar i mer okända områden behöver jag alltid dubbelkolla eller trippelkolla, men finner ofta att jag ändå borde rådfråga en expert.
Funderar på när AI-stöd (assistenter av olika slag) i offentlig verksamhet hjälper och när de krånglar till det, och hur vi ska förstå skillnaden? >>
● Skolinspektionen och SPSM ger inga explicita rekommendationer om hur ålder specifikt ska vägas in.
www.regeringen.se/remisser/202...
● IFAU: Framhåller att det saknas tillförlitlig empirisk evidens för hur digital teknik i förskolan och lågstadiet påverkar barns lärande. >>
● Statens medieråd: Saknar tydlighet i hur strategin ska säkerställa att användningen av digitala verktyg i förskolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De påpekar att det råder tveksamhet kring huruvida digital teknik främjar språkutvecklingen hos små barn. >>
● Skolforskningsinstitutet: Efterlyser mer forskning och tydligare koppling till den vetenskapliga grunden. De påpekar att det finns risker med yngre barns användning av digitala verktyg och att strategin bör utvecklas för att hantera dessa risker. >>
● Linköpings Universitet: Kritiserar strategins bristande fokus på barns språkutveckling och menar att digitala verktyg inte bör ersätta viktiga analoga aktiviteter, särskilt i förskolan. De presenterar viss forskning som stödjer deras argument. >>
De hänvisar till forskning som visar negativa effekter av skärmtid på barns språkutveckling, motorik och kognitiva förmågor. >>
● Svenska Barnläkarföreningen: Uttrycker stark oro för digitaliseringens effekter på barns hälsa och utveckling, särskilt i förskolan. De menar att förskolan bör vara nästan helt skärmfri och att strategin saknar vetenskapligt stöd för sina påståenden om digitaliseringens fördelar. >>
De understryker vikten av att prioritera analoga metoder för att bygga en god grund i de färdigheter som skolan bygger på. >>
● Arts & Hearts: Framhåller att digitala verktyg bör undvikas helt i förskolan och användas sparsamt i lågstadiet. De hänvisar till forskning som visar att digitala aktiviteter kan hämma barns lek, kreativitet, språkutveckling och fokus. >>
De betonar vikten av en stark grund i analoga metoder, särskilt för yngre barn, och varnar för att en överdriven användning av digitala verktyg kan leda till ytlig kunskap och försämrad kognitiv utveckling. >>