Faktum är att Finland siktar på tok för lågt. I stället för att klättra upp i värdekedjan beter vi oss som en tjänstvillig, tafatt piggelin. Erbjuder billig bulkproduktion som andra kan dra nytta av.

Det skulle finnas betydligt mer mervärde, sysselsättning och skattemedel att hämta ifall elen i stället riktades till förädlande industri.

Fortsätter vi på denna stig så kan Finland reduceras till en grön bananrepublik.

Vill vi bli ett simpelt vägguttag, en laddstation för utländska jättar?

Den sysselsättande effekten är kortlivad och begränsas till byggfasen. Merparten av intäkterna landar i utländska händer, vid import av servrar, nätverksutrustning och processorer. Dessutom är skatteintäkterna ringa.

Det ser ut som om främst amerikanska och kinesiska datacenter lägger beslag på en betydande del av Finlands gröna el – utan nämnvärd motprestation.

Finland måste börja kräva att stora datacenter ordnar med egen elproduktion, lagring eller annan flexibilitet.

Annars blir de till snyltgäster vid buffébordet, som nallar på Finlands koldioxidsnåla el.

Fram till slutet av 2028 kan ett tjugotal stora datacenter stå klara i Finland. De slukar cirka 2 200 megawatt el, motsvarande mer än två kärnkraftverk av Lovisa-storlek.

Fram till 2030-talet kan elbehovet vid datacenter stiga till 30 TWh.

Slumpar vi bort en strategisk resurs?

Följden kan bli en okontrollerad ökning av elförbrukningen, utan täckning i termer av ny produktion.

Vi borde beskatta elförbrukningen utifrån den faktiska sysselsättningseffekten, ge skattelindringar åt jobbskapande verksamhet, menar Siilasmaa. Hit hör inte datacenter.

Vår regering måste skapa nya incitament, ställa betydligt högre krav på elintensiva datacenter. Tvinga dem att matcha den egna aptiten med investeringar i ny elproduktion.

Dessutom är förbruksprofilen statisk vid datacenter, dygnet och året runt, medan vind- och solkraften är ojämn. Det ger chockartade prisutslag.

På samma väg befinner sig Finland.

CPC Finland, som utvecklar projekt för förnybar energi, varnar för att produktionskapaciteten inte inte håller jämn takt med förbrukningen.

I Irland har el blivit en bristvara. Nya datacenter ploppar ständigt upp ur marken, förbrukar mer än en femtedel av landets el. Då efterfrågan skenar, så rusar även priserna. Följden blir en saltad elnota för vanliga hushåll.

LEDARE: Boomen i datacenter gör oss till en grön bananrepublik Vill Finlands bli ett simpelt vägguttag för utländska jättar?

Boomen i datacenter gör oss till en grön bananrepublik

Inhemska industrier och hushåll tar smällen då utländska datacenter slukar vår gröna el – utan att sörja för att produktionen håller jämna steg.

www.hbl.fi/opinion/boom...

En annan väg framåt vore större avtalsfrihet vad gäller ersättningsnivåer för arbete under helger och söndagar. Dagens tilläggsnivåer kan vara avskräckande höga, ur arbetsgivarens perspektiv.

Samtidigt ska vi minnas att det finns en krets som jobbar nästan hela tiden: ensamföretagare. Vidare, att nya jobb främst skapas vid små och medelstora företag. Problemet är att det är riskabelt att anställa. Här behövs skattelättnader.

Till äventyrs: tänk om Finland införde extra jobb en dag om året. På frivillig basis, enligt individuell preferens och samtycke – en vuxen variant av Dagsverke (Taksvärkki).

Ponera då: vilket ändamål skulle få dig att jobba lite extra? Tillsammans kan vi skapa samhällsnytta.

Det finns svängrum för den som tänker kreativt och flexibelt.

I stället hägrar kollektiva uppoffringar. Vi tvingas tänka i nya banor. De röda dagarna kan utgöra en del av ekvationen.

Konkurrenskraft föds inte av att vi ligger i hängmattan. Finansieringen av välfärden löser inte sig med ytterligare lån, fromma förhoppningar om framtida tillväxt eller brandskattande av ett fåtal förmögna.

Tankarna är fina, men i Finland sitter förverkligandet bakom både psykologiskt och avtalsmässigt lås och bom.

Ledare: Är du beredd att jobba en dag extra för försvaret? De flesta går inte i kyrkan under påsken eller i ett demonstrationståg på första maj. Ändå är många löntagare med självklarhet lediga.

I Sverige föreslog Dagens Nyheter nyss (6.4) att svenskarna skulle jobba en dag extra för att finansiera det eftersatta försvaret, därmed parera Putins aggressioner.
www.dn.se/ledare/ar-du...

Närmast till hands ligger det att göra som Danmark: slopa Kristi himmelsfärdsdag och/eller trettondagen. Att sikta in på en dag med låg symbolisk betydelse för de flesta.

Slopa då en allmän helgdag som infaller på en vardag. Detta recept föreslog Företagarna i Finland @yrittajat.fi redan i fjol. Enligt deras beräkningar kunde det ge bnp en skjuts på 600 miljoner euro, och plåstra om den sargade statskassan med hela 400 miljoner.

Men förutom all besk medicin: kunde här inte introduceras en talkoanda, med konstruktiva element som inkluderar frivillighet?

Finlands offentliga finanser är i förfärligt skick. Att få dem på rätt köl kräver årtionden av slit.

Inför nästa val dryftas en veritabel hästkur, en förlängning av den nuvarande regeringens reformer.

LEDARE: Helgdagar får inte vara en helig ko Med rätt attityd lyckas vi tackla skuldberget.

Helgdagar får inte vara en helig ko

Finns här några snälla vuxna – redo att uppoffra en röd dag eller två för att få bukt med statsskulden?

www.hbl.fi/opinion/helg...

Tankeexperimenten ovan stimulerar förhoppningsvis politisk vilja och handling.

Mindre snack, mer verkstad.

Eller ta steget vidare: harmonisera våra pensionsfonder för att skapa en nordisk statlig förmögenhetsfond. Den kunde rentav mäta sig med Norges oljefond, bidra till att skala upp nordiska deeptech-jättar inför det skoningslösa AI-racet.

På det finansiella planet måste vi upphöra med revirpinkandet. Kanske skapa en äkta nordisk börs.

Därmed kunde topptalanger som lockas från utlandet till Helsingfors eller Stockholm känna att de ansluter sig till Norden, och slå rot här även på sikt.

Även om det råder intern fred i vår region så pågår ett tyst krig om talanger och kapital. Även kompetensflykt. Botemedlet vore ett nordiskt arbetsvisum för framtidsbranscher, eller ens en enhetlig strategi för arbetsmarknaden.